Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionAnt-Man



Marvel fortsätter med sin superhjältekavalkad. Nu med lite mindre kända hjältar. Guardians of the Galaxy var det t.ex. inte många som hade hört talas om förens filmen blev på tapeten. Och knappast är det väl heller speciellt många som haft någon direkt koll på Ant-Man innan den här filmen - bortsett från mer eller mindre inbitna serietidningsläsare då.

Ant-Man följer forskaren Hank Pym (Michael Douglas). Han har tagit fram ett serum som kan krympa och förstora partiklar – inklusive levande varelser. Med rädsla för att serumet ska hamna i fel händer bestämmer sig Pym för att gömma det. När hans forna lärling Darren Cross (Corey Stoll) flera år senare börjar komma farligt nära att framställa ett likadant serum, måste Pym göra allt för att stoppa honom. Men Pym kommer inte att klara av det ensam. Därför söker han hjälp av kåkfararen Scott Lang (Paul Rudd).

Lite tröttsamma och repetitiva har Marvels filmer blivit på sistone. Oftast har tyngden legat på till synes meningslösa och utdragna strider i gigantiska proportioner. Men filmen om Ant-Man är, som sin hjälte, lite mindre och lite annorlunda. Och det är det som gör att den fungerar och känns fräsch.

Premissen har lite vibbar av Mission: Impossible – det är ett gäng som ska utföra en kupp. Men här har de har en krympt människa och en armé av myror till sin hjälp. Filmen har märkbart fler humorinslag än tidigare Marvelfilmer. Vissa av skämten fungerar riktigt bra. Många gånger försöker man dock för hårt.

Flest magplask i humorväg står Michael Peñas pajaskaraktär Luis för. Men hans berättarstil, och sättet det filmats på, var både roligt och snyggt utfört. De visuella effekterna är för övrigt även väldigt snygga. Scenen i badkaret var riktigt häftig.

Filmen är lite segstartad. Det tar ett tag innan man dras in i storyn. Michael Douglas och Paul Rudd är rätt stabila i sina roller. Evangeline Lilly som Pyms dotter och Corey Stoll känns dock lite ”sådär”.

I grund och boten är det ändå en helt okej film. Det är framförallt roligt att se Marvel testa något nytt. Se den om du är sugen på en lite annorlunda superhjältefilm där halva speltiden inte utgörs av slagsmål.