RecensionSkuggornas hus
Under början av 00-talet fanns det en videobutik i stan där jag bor - den finns kvar än idag men på senare år har den genomgått vissa förändringar och har även bytt namn ett par gånger - och där spenderade jag en hel del tid. Jag hyrde aldrig några filmer där på den tiden men däremot kunde man köpa begagnade VHS-filmer billigt och det gjorde jag ibland och ibland köpte jag filmer som jag aldrig hade sett förut och på det sättet upptäckte jag en del guldkorn som jag gillar än idag - en av dessa är Skuggornas hus, som egentligen inte är en film utan en miniserie. Denna miniserie är baserad på en bok av Bjarne Reuter och serien är ganska trogen boken, men jag anser faktiskt filmatiseringen överträffar boken - rent generellt brukar jag tycka att boken är bättre även om filmen är bra men det finns faktiskt några exempel där jag tycker tvärtom.
Handlingen kretsar kring de båda lärarna Henrik (Stefan Sauk) och Gia (Gunilla Röör) som arbetar på samma skola. Det har nu gått ett helt år sen damen som grundade skolan dog och för att hedra henne ska de båda lärarna ta med sig klass 7 A på en skolresa till Gotland, där damen växte upp. Syftet med resan är dock inte bara att hedra damen utan även att lära eleverna lite om Gotlands historia.
De ska bo i ett gammalt hus som kallas Pemba, en byggnad som omges av en väldigt stark doft av kryddnejlikor som inte går att få bort - och dessutom sägs det att mannen som lät bygga huset ligger begravd i källaren och mycket riktigt så finns det en grav i källaren, men ligger någon verkligen begravd där?
Snart börjar mystiska saker hända i det gamla huset och av en ren tillfällighet hittar Gia ett dokument som visar att både hon själv, Henrik och alla eleverna har väldigt mycket gemensamt med människor som levde för 100 år sedan - exempelvis har Henrik ett sår på fingret som vägrar att läka, precis som en man som bodde i huset en gång i tiden. Det dröjer inte länge förrän sanningen uppenbaras för dem....
Miniserien är regisserad av Mikael Håfström som även ligger bakom filmatiseringen av Jan Guillous bok \"Ondskan\" och Stephen King-novellen \"1408\" - dessa två filmer, tillsammans med Skuggornas hus, hör till det bästa Håfström gjort. Denna miniserie är väldigt spännande och välgjord och det händer saker hela tiden. Trots allt allvar så lyckas miniserien bli lite rolig emellanåt också. Jag ger även ett stort plus till skådespelarna.
Miniserien är löst baserad på verkliga händelser (åtminstone enligt IMDb). Under 1960-talet ska en hel skolklass ha försvunnit spårlöst under en resa till Gotland och det finns många teorier om vad som ska ha hänt - och detta ska naturligtvis även ha resulterat i en populär vandringssägen.
