Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionWinter's Tale



Tror du på ödet? Har du upplevt det där lilla extra i mötet med en medmänniska, som gör att det känns som om ni är förenade bortom tid och rum? Känner du i djupet av din själ att du har kommit till jorden för att fullgöra ett särskilt uppdrag?

\"Winter's tale\" handlar om sådana uppdrag och ödesband, och om hur goda och onda makter ständigt kämpar om herraväldet över människornas själar. I filmens förord anger berättarrösten att kärleksbanden sträcker sig bortom döden. Den dag vi är klara med vårt uppdrag på jorden, då blir vi människor till stjärnor som tindrar på himlavalvet. Där, i himlen, förenas vi åter med de personer våra själar är sammanflätade med bortom tid och rum.

Vi befinner oss i 1800-talets Manhattan, där berättelsen börjar med att visa yrkestjuven Peter Lake (Colin Farrell) på flykt undan sin demoniske arbetsgivare, tillika ondskans representant, Pearley Soames (Russell Crowe) snubblar över sitt öde, en vacker lungsotssmittad rödhårig kvinna, Beverly Penn (Jessica Brown Findlay).

Beverly lider av kronisk feber, så het att hon även nu på vintern sover i ett tält på taket. Snön smälter under hennes fötter då hon går barfota utomhus. I berättelsens tema ligger att vi människor \"bär på varandras mirakel\", och Peter tror sig vara den som bär på boten som gör att Beverly och han skall kunna leva vidare tillsammans här på jorden. En gammal indian berättar för honom att miraklen ofta delges oss genom djur eller barn. Peter lyssnar uppmärksamt till ett barns berättelse och snart vet han vad han skall göra för att rädda sin älskade Beverly.

Men, trots att han följer instruktionerna, misslyckas han med uppdraget, och berättelsen fortsätter på ett sätt som till slut visar oss att vårt uppdrag inte alltid är som vi förväntar oss att det skall vara och att föremålen för våra mirakel kan vara någon helt annan än den vi tror att det är. En fin sanning, tycker jag - en sanning som öppnar oss för att se oss omkring och upptäcka små mirakel hos våra medmänniskor och i våra relationer - och egentligen också en fin saga.

Själv är jag barnsligt förtjust i sagor, romantik och fantasy, och det finns många bra filmer i genren, t ex Lord of the Rings-trilogin. Tyvärr produceras också mycket tvivelaktigt material i fantasy-genren, och \"Winter's tale\" är i mina ögon i en ganska medioker produktion. [-]Många av idéerna bakom tycker jag är lysande och många andliga sanningar glimtar fram i filmens repliker på ett sätt som jag uppskattar. Men framför allt är det gestaltningen av dessa idéer som känns både torftig och förutsägbar och samtidigt alltför osannolik.[*]

De storslagna idéerna gestaltas visserligen av manusförfattare och regissör, men på ett okänsligt och lite töntigt sätt. Mytologiska fenomen presenteras - som en flygande häst (som egentligen lär vara en vit hund) - utan den förankring och det sammanhang som gör att man accepterar dem och tar dem till sig som de mytologiska fenomen de är.

Här är ju Tolkiens värld ett lysande exempel på motsatsen, och man kan fundera på vad det är som gör att vi lätt tar till oss både små halvmänniskor med lurviga barfotafötter och vandrande träd, men har svårare att direkt acceptera den här flygande hund-hästen, när alla tre är mytologiska väsen. Jag kan inte ge svaret direkt, för det går bortom att hober och enter redan var etablerade väsen genom Sagan om ringen-böckerna. Nej, jag skulle vilja säga att det handlar om en viss fingertoppskänsla, den fingertoppskänsla som \"Winter's tale\" tyvärr saknar.

Mitt egentliga betyg som \"filmkritiker\" skulle aldrig nå över en trea, kanske rentav en tvåa. Men i och med att jag är medlem på Filmtipset och är såpass barnsligt förtjust i filmer som handlar om andliga sanningar, kampen mellan ont och gott, människoöden som flätas samman bortom generationsgränserna och våra uppdrag som själar på planeten jorden, så tvingas jag ändå sätta en fyra. Varför? Jo, i valet mellan trea och fyra ställer jag mig alltid frågan: \"Skulle jag vilja se en liknande film i morgon?\" och - javisst, det skulle jag!

Annika Backlund

Favoritcitat: Beverlys pappa till Peter:
\"Gud skapade världen på sex dagar. Hur vore det om du också försökte bli lite mer effektiv?\