RecensionElf
Förra årets julfilm i USA har nu korsat atlanten och nått nordliga Sverige lagom till jul. Det är en julkomedi för hela familjen där Will Ferrell (Saturday night live och Old School m.fl.) spelar huvudrollen som en mänsklig tomtenisse. Skådespelaren Jon Favreau gör sin andra långfilm som regissör, hans regidebut var lysande Made med bl.a. Vince Vaughn från 2001.
Buddy (Will Ferrell) har växt upp på Nordpolen tillsammans med jultomten och alla tomtenissar (läs Elf). Han tror själv att han är en tomtenisse, om än en väldigt stor sådan och hjälper till med julklappstillverkningen. Men en dag strax innan julafton så får han reda på att han egentligen är en vanlig människa och beger sig därför till New York. Där är han på jakt efter sin biologiska far (James Caan).
Det här är en ganska så intressant blandning av barn- och vuxenkomik. Det är en väldigt svår mix som allt för oftast blir ganska så pinsam. Men Jon Favreau tillsammans med Will Ferrell lyckas faktiskt väldigt bra med detta. Det är en söt och fin historia där julen som en familjehögtid lyfts fram samtidigt som Ferrell är så blåst att även vi vuxna får ut något.
Det är visserligen en ganska så låg nivå på humorn men att få se Buddy i stora New York utan en blekaste aning om någonting är faktiskt riktigt underhållande. Elf fungerar både som en mysig familjefilm och som en skrattpaus i julstressen.
