RecensionUnder solen
Vi reser in till det svenska lantlivet på sent 50- tal tillsammans med bonden Olaf (Rolf Lassgård) som sörjer sin förlorade fru som gått bort i hemmet. Inte helt ensam fördriver han numera sin tid tillsammans med en ung burdus amerikansk-inspirerad ungkarl vid namn Erik (Johan Widerberg) som besöker honom på eftermiddagarna för att utföra lite vardags sysslor på gården.
Med sin successivt ökande produktivitet på gården väljer han att anställa en hushållerska och åker in till stan för att slå slag i saken. I den lokala bygdens dagstidning sätter Olaf in en annons i vilken han skriver: \"Ensam lantbrukare, 39 år gammal, egen bil, söker ung hushållerska. Fullständig diskretion. Fotografi uppskattas\".
Så dyker kvinnan i hans liv upp och börjar sitt arbete på hans gård.
Till en början fungerar allt precis som det ska och de tre kommer väl överens. Efter en tid tar kärleken för Ellen (Helena Bergström) fart och Erik varnar Olaf för kvinnans falska intentioner men bakom hans fasad döljer sig ren svartsjuka.
Inget rår på dem två och Ellen lär Olaf att älska eftersom han är oskuld. Livet på farmen lever som aldrig förr men Erik beslutar sig (efter en högst sagt oangenäm hästfärd tillsammans med Ellen in mot stan) att ta reda på vem hon egentligen är och varför hon faller för en gammal fattig karl som Olaf.
Det fina med denna filmen är att naturen (även kallad den svenska faunan) är på ett så oåterkalleligt sätt utmärkt dokumenterat. De förskönade landskapen är så vackra och oskuldsfulla; så som man kan tänka sig att det såg ut överallt på 50- talet innan den totala urbaniseringen på 60-talet och framåt. Naturaliseringen i de mjuka och ljusa svängningarna i filmatiseringen får fotot att leva sitt egna liv och ge den ibland kanske triviala dialogen lite kraft.
Så med naturens egna öde och Eriks beslutsamhet får han reda på att Ellen är gift sedan tidigare och framför detta för henne. Det dröjer inte länge förrän Ellen lämnar Olaf ett brev som för honom är helt oläsligt eftersom han inte kan läsa. Erik läser upp detta för honom med en gnutta retuscherade meningar enligt sin egen misstänksamma inställning till kvinnor (alltså inte originalet).
Vad som händer förblir ett mysterium för Olaf, men så är han också helt säker på sin sak. Ellen som så plötsligt lämnat honom kommer att återvända med kärleken men han vet bara inte när.
Vacker film med typiska spartanska miljöer a là sent 50- tal och mytiska skådespelare. Helt klart sevärd och en ren fyra.
