Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionNapoleon Dynamite



Det här är filmen som enbart tog 22 dagar att spela in och där huvudrollsinnehavaren Jon Heder fick 1 000 dollar för sin roll. Filmen drog in dryga 40 000 000 dollar på biograferna bara i USA.

Filmens titel syftar på huvudkaraktärens namn, Napoleon Dynamite. Det är en grabb som inte riktigt är som alla andra. Han är vad man normalt skulle säga inte är helt frisk i huvudet. Napoleon är lite långsammare, lite konstigare och väldigt mycket mer egensinnad än sina klasskamrater.
Precis som alla hans jämnåriga klasskamrater så ser han fram emot den kommande balen men problemet är bara att hitta någon som vill gå med honom. Tillsammans med sin nyfunne vän Pedro så arbetar de hårt med att få Pedro som president på skolan. Något som med deras sociala status är allt annat än lätt.

Det här är en alldeles underbar liten film där man redan vid förtexterna anar att det är något speciellt som kommer att visas. ”Napoleon Dynamite” är som ”Dum & Dummare” fast på riktigt, men ändå på låtsas. Får man skämta om vad som helst? Jag tycker det mesta är ok, så länge man gör det med finess vilket det görs med här. Även som huvudkaraktärerna här är väldigt bakom så är manuset så välskrivet och sättet man driver med den här typen av människor är gjord med värme och en sällsynt bra fingertoppskänsla.
Samtidigt som man skrattar åt Napoleon så får man också starka band till honom.

I liknande filmer när man skildrar folk med något lägre IQ-kvot så går det ofta för långt och karaktären blir till slut väldigt jobbig och nästan som karikatyrer av sig själva ju längre filmen lider. Men här lyckas man hålla tonen rakt igenom och där smådetaljer som kroppsspråk och rekvisita kompletterar handlingen perfekt.

Förutom att Jon Heder är helt underbar i huvudrollen som Napoleon så är birollerna minst lika välskrivna som huvudkaraktären. Speciellt hans bror Kip och farbror Rico kryddar filmen med många skratt. Den enkla dialogen ger utrymme åt skådespelarna att få arbeta mer med kroppen, vilken inom komikens värld är otroligt viktigt och i den här görs det på toppnivå, från början till slut. Napoleon må framställas som värsta tönten men han är utan tvekan den coolaste snubben jag sett på mycket länge.

Vad det gäller bra komedier så var det länge sedan jag såg en sådan lyckad komedi som orkar hela vägen och där man aldrig tycks sluta skratta.
Filmen är lite ”Dum & Dummare”, lite ”Forrest Gump” och väldigt mycket kult. Länge leve Napoleon!