Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionMedan vi faller



Den flerfaldigt prisbelönade Medan vi faller öppnar upp med TV-nyhetsbilder på vandalism i Paris förorter med ett skönt, Bob Marley-liknande reggaesoundtrack i bakgrunden. Förtexten känns onödigt lång men så fort filmen har satt igång får vi snabbt erfara att regissör Kassovitz har mycket mer att erbjuda.

Under ett dygn får vi lära känna de tre vännerna Vinz, Said och Hubert som bor i en förort till Paris. Det är dagen efter ett stort upplopp och en vän till Vinz som blev grovt misshandlad under ett polisförhör ligger väntande på döden på ett sjukhus, dessutom har skolan och diverse andra byggnader brunnit ner. Hatet mot ungdomar från förorten är nu starkare än någonsin, något de tre vännerna märker under sitt besök i Paris.

Det här är inte rätt igenom en tragisk feelbad-film utan även ett varmt porträtt av tre personer och deras vänskap. Skickligt regisserat av Mathieu Kassovitz som väljer att inte ta ställning i frågorna, han står inte på någons sida utan skildrar alla som helt vanliga människor, utan att döma.

Det är dock svårt att veta vad Kassovitz vill åstadkomma stilmässigt, han skiftar mellan långa sköna dialogscener till tekniskt fulländade små klipp. Jag tycker inte alltid att stilarna funkar så bra ihop, det går faktiskt inte att både vara Tarkovsky och Tarantino på samma gång, även om Kassovitz gör ett bra försök.

Filmen avslutas med ett av de vackraste klippen jag sett i mitt liv, den sista bilden i filmen är både tekniskt perfekt och har också en enorm känslomässig laddning. Kassovitz kan vara nöjd.

Det blir en stabil fyra för Medan vi faller, en helt klart sevärd film inte minst för det tekniska hantverket utan även för de mycket bra prestationerna från samtliga skådespelare. Dessutom är den väl aktuell nu mer än någonsin med tanke på upproret i Paris förorter för en tid sen.