Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionV för Vendetta



Bröderna Wachowski är tillbaka med V för Vendetta, en film om kamp mot en framtida fascistisk regim i Storbritannien.
Bröderna Wachowski blev riktigt kända med filmen Matrix som kom 1999. Matrix blev till slut en trilogi som avslutades 2003. Det är en mycket estetisk, bullrig och filosofiskt förvirrad messiasberättelse i sciencefictionformat. I Matrix-filmerna kan man välja att låta det förvirrade budskapet dränkas i snyggt buller, men så inte i deras nya film. V för Vendetta är en filmatisering av en serie. Den har en tydligt politisk kärna och handlar om kampen mot en framtida kristen, totalitär regim i Storbritannien.

Men som filmens titel antyder så handlar den också om hämnd. Som alla regimer begår också denna films regim övergrepp, och många såna. Karaktären V (Hugo Weaving) är en superhjältefigur som har resurserna som krävs för att hämnas. Hans kampmetod är terrorism. V bär en mask för att se ut som Guy Fawkes. Fawkes greps 1605 under ett försök att mörda kungen av England genom att spränga parlamentsbyggnaden i London. Årsdagen av detta försök, 5 november, är mycket centralt i filmen och Fawkes är uppenbart en förebild.

Som alltid när Wachowskis är inblandade är filmen estetiskt och filmiskt snygg. Filmen bär en tydlig prägel av dem även om de här bara har skrivit manus och producerat medan James McTeigue regisserat. Filmen är absolut sevärd om man inte är stark motståndare till superhjältar och/eller sciencefiction. Men i V för Vendetta går det inte att bortse från budskapet. Filmen är dels långsammare och mer eftertänksam än Matrix-filmerna. Dels är också budskapet denna gång ännu mer centralt för filmen i sig. Det är framför allt filmens politiska budskap som jag här kommer att koncentrera mig på. Där finns några felaktigheter och blinda fläckar som gör det politiska budskapet osympatiskt för en socialist.

Det finns två stora felaktigheter i filmen. Först och främst framställs det i filmen som att enorma, disciplinerade massaktioner kan uppstå utan organisering. Den andra stora felaktigheten är att det framställs som att den samhälleliga repressionen kan lamslås genom mord på ledare. Filmen är tydligt anarkistiskt inspirerad. Emma Goldman citeras som en införstådd blinkning i en central scen i filmen. Filmens budskap är aktivistiskt, individualistiskt och spontanistiskt. Med andra ord så menar den att en revolution kan drivas av spontana individuella handlingar utifrån personliga motiv. Det får man gärna tro, men jag tror att det är fel.

Nationalencyklopedien skriver om Guy Fawkes och den konspiration han var en del av att målet med det planerade attentatet var att skapa förvirring som skulle möjliggöra ett maktskifte. Detta sammanfattar väl också karaktären Vs strategi. Filmen visar snyggt hur hårdnande imperialistisk konkurrens med internationella krig och konflikter skapar samhälleligt kaos vilket mynnar ut i ett fascistiskt maktövertagande. Detta framställs snyggt med tydliga paralleller till 1930-talet. Däremot förklaras det aldrig varför det kaos som skapas genom Vs attentat skulle leda till något bättre eller annorlunda än den fascism som kom ut av det tidigare kaoset. Vs enda ideologi är några tillfälliga referenser till rättvisa, rätt och frihet. Hans handlande utgår nästan bara från en princip om blodsrätt.

Sammantaget blir budskapet i filmen politiskt missvisande och bygger på en analys som tidigare visat sig vara djupt felaktig. Centralt för filmen är att V genom sina övermänskliga aktioner inspirerar massorna till motstånd. Ingenstans i filmen finns det någon ömsesidighet i denna relation. Massorna är åskådare och inspirationen går ut till enskilda individer att handla. Ingenstans i filmen före slutscenen framställs heller någon organisering eller folklig solidaritet. Vs attentat inspirerar till motstånd men leder också till repression. Med Baader-Meinhofsk logik leder denna repression till mer folkligt motstånd och så vidare tills en revolutionär situation uppkommer. Historien visar att detta inte stämmer utan att terrorism tvärtom snarare motverkar att en revolutionär situation uppstår.
Historien visar också på andra problem som ingen drar konsekvenserna av i denna film. Vs nemesis skriker i slutet av filmen åt honom; Varför dör du inte? Svaret blir ungefär; För att jag är mer än kött och blod. Jag är också en idé och idéer dör inte.

Men filmen visar att även idéer kan skadas och dö. Och det med en symbolik som gör att jag har svårt att förstå att filmskaparna inte reflekterar över detta. Den starka symboliken förbigås helt i detta fall. Också historien visar oss att idéer både kan skadas och dö. Och i detta sammanhang hade det varit högst relevant att diskutera vilka metoder som kan användas för att främja en idé utan att denna idé skadas eller till och med dör. V träffar i filmen Evey (Natalie Portman) och hon dras in i hans kamp. V beslutar sig för att omskapa Evey från att vara en människa med tvivel och oro, till att bli ett redskap för sin kamp. Han gör detta genom långvarig tortyr. Som om detta inte var obehagligt nog hävdar han efteråt att han älskar henne. Evey drabbas av någon slags extrem form av Stockholmssyndrom och blir också kär i honom. Denna kärlek lämnar ju minst sagt en besk smak i munnen men problematiseras inte alls. Så inte heller detta att tortera en människa för att omskapa henne och befria henne från all rädsla. Detta tillsammans med Vs samvetslösa mördande av poliser, agenter och tjänstemän gör det svårt för mig att vilja sluta upp med honom i hans kamp. Våld är inte fel i sig men användandet av det har en tendens att omskapa både mål och aktörer. Sammantaget är det på gränsen till omöjligt att känna sig hoppfull inför den revolutionära situation som storslaget skildras i slutscenen.