BETYG
3.4
av 5
3.4
av 5
Far From Heaven
Cathy är den perfekta hustrun, barnen är perfekta och allt är som det ska i 50-talets USA. När hon kommer på sin make att vara otrogen – med en annan man, rasar hennes värld fullständigt…
| Originaltitel | Far From Heaven |
| Regissör | Todd Haynes |
| Manus | Todd Haynes |
| Genre | Drama, Romantik, 2000-tal |
| Skådespelare | Dennis Quaid, Julianne Moore, Dennis Haysbert, Patricia Clarkson, Viola Davis, James Rebhorn, Ryan Ward |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 3352 |
| Filmnummer | 9597 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Snyggt foto, för långsam och sorglig.
Så mycket 50_tal man kan få, tom i färgsättningen. Det kändes som om man lagt ner mycket kraft på att skapa ett färgstark och idylliskt drömsamhälle, som senare visade sig hade stora sprickor och det gällde att ha rätt färg. Mycket dubbelmoral som fick en att må illa, mycket bra skildrat och Julianne Moore är helt fascinerande i sin roll. Mycket nära en fyra.
Andra titten, längesedan sedan sist. Kanske ännu bättre denna gång.
Föregångare till Carol, mer eller mindre samma film, det är bara att byta ut ras mot sexualitet. Estetiskt tilltalande, fint foto, 50-tal, långa tysta stunder där regissören hoppats uttrycka något riktigt djupt, men som tråkar ut den mest härdade.
Far From Heaven är gjord på 50-talsvis och handlingen är förlagd till samma epok men eftersom den tar upp två av den tidens stora Hollywood tabun skulle det inte ha gått att producera historian i Hollywood på 50-talet. Visuellt är filmen helt fantastisk med ett suveränt foto och en otrolig 50-tals technicolor liknande färgprakt. Men filmens intrig är tunn och på gränsen till tråkig men visst är det lite roande med de tidstypiska fördomarna och ryktesspridningen.
Ett mästerverk.
Nja, det finns mycket är välgjort, men allt som allt håller inte det för mig. Jag håller med Javel här under att stilen gör det hela lite livlöst, samtidigt som jag tror och tycker att det är ett smart grepp, mycket handlar om yta. Trots allt gillar jag inte filmen.
Fin film som dock ger mig mer yta än känsla.
Såg om den nyligen och den är och förblir ett mästerverk på så många plan. När Moore säger till Haysbert att: "You´re so beautiful" är det svårt att hålla tillbaka tårarna. Vackert!
Nu sett den för andra gången - för att kommentera - och jag håller fast vid betyget men tror att filmen skulle ha vunnit på att börja med slutet (som man ofta gör numera). Hon skall stå på perrongen men man vet inte vem hon vinkar av och så berättar hon vad som hände. Det är en stark berättelse! Kul med kläderna och bilarn för man känner ju igen sig från ens eget femtital, bra gjort.
