BETYG
4.1
av 5
4.1
av 5
Harakiri
Freden i Japan under sextonhundratalet ställer samurajklanen utan arbete och gör dem fattiga. Koden för en samuraj i den situationen är att begå harakiri - rituellt självmord. Samurajen Tsugumo berättar om sin svärsons öde.
Originaltitel | Seppuku |
Regissör | Masaki Kobayashi |
Manus | Shinobu Hashimoto |
Genre | Drama, Action, Mysterium, 60-tal |
Skådespelare | Tetsurô Tanba, Yoshio Inaba, Tatsuya Nakadai, Rentarô Mikuni, Shima Iwashita, Kei Satô, Masao Mishima, Ichirô Nakaya, Akira Ishihama, Yoshiro Aoki |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 990 |
Filmnummer | 7756 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Den bästa samurajkänga jag fått. Råbarkad så det räcker och blir över.
Rätt omständig och lång men med mer intressanta teman än många andra samurajfilmer.
Bra kameraarbete, jag gillar bildspråket och det svartvita fotot är ofta vackert. Jag är dessutom svag för den japanska arkitekturen, jag vill hemskt gärna bo i ett sånt där hus där Iyiklanen höll hus. Berättelsen som sådan var skickligt upplagd och engagerade mer och mer ju längre filmen led. Långt ifrån den rekommenderade femman, men en fyra tycker jag nog ändå att den är värd.
För att vara filmad '62 var den ju galet bra. Sjukt hög pretto-varning. Ta ett par steg tillbaka efter att du har sett den och titta lite objektivt. Var inte för snabb på att prisa den. Hade det varit 1962 idag hade jag gett den en femma, men så mycket idag är bättre. Hade den gjorts idag hade det varit en tvåa, och det får man också ta lite hänsyn till. mycket bra berättande dock. En stark trea.
Fy fan vad mycket ångest! Perfekt såhär på baksmällan. Nära en 5:a.
Fantastiskt bra.
Trodde jag skulle bli tvungen att tvinga mig igenom denna film för att kunna säga till min kompis (som älskar den) att jag sett den. Men den var ju underbar! Gillar egentligen inte svart-vita filmer men den här kunde jag inte slita ögonen från. Glatt, glatt överraskad
Den mest hårdkokta filmen jag har sett. Om nån frågar mig hur jag vill ha mina ägg så säger jag seppuku. Den här filmen stänger in mig i ett fängelse av välbehag och släppar fan inte ut mig förrän sista bildrutan. Manuset, filmspråket och skådespelarna briljerar. Vackert så det svider i analen.
Otroligt starkt scenografiskt, intensivt berättande som inte håller en på halster men som är konstant uppmärksamhetskrävande psykologiskt allt uppburet av ett magnifikt manus.
Filmtipset verkar tro att jag kommer ge alla japanska filmer femmor, men se, det är inte sant.