BETYG
3.8
av 5
3.8
av 5
Manchester by the Sea
Livet för en vaktmästare från Boston förändras för alltid då han återvänder till sin hemstad för att ta hand om sin tonårige brorson.
Originaltitel | Manchester by the Sea |
Regissör | Kenneth Lonergan |
Manus | Kenneth Lonergan |
Genre | Drama, 2010-tal |
Skådespelare | Casey Affleck, Michelle Williams, Kyle Chandler, Lucas Hedges, CJ Wilson, Heather Burns, Tate Donovan, Josh Hamilton, Anna Baryshnikov, Gretchen Mol, Matthew Broderick, Kara Hayward, Tom Kemp, Ben O'Brien (IV), Christian J Mallen, Stephen Henderson |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 1499 |
Filmnummer | 120063 |
Recensioner
Manchester by the Sea berättas väldigt naket och ärligt. Vi ser starka relationer växa och försvinna som jag inte sett lika starkt på duk sedan Blue Valentine. Regissören och manusförfattaren ... Läs mer »
Kommentarer
Vad bra med en film som faktiskt är ett porträtt från verkligheten. Inget känns konstgjort alls! Den är deprimerande och montaget är långsamt, utdraget men det gör det bara bättre!
Tårar i ögonen och hur bara kunde den med att ta slut? Fortsätt!
Vad är det för deprimerande med 70-talet? Tycker 2010-talet är desto mer deprimerande. Den här filmen var lagom deprimerande, tung men inte nattsvart.
Fan va deppigt, jag kommer inte fram till det faktum att filmen är realistisk, välspelad och välskriven, jag fastnar bara på hur tragiskt allt är och vilken douchebag Casey Afflecks karaktär ändå är. Det borde spela roll hur han hamnade där, men i det här fallet gör det, trots ett intressant livsöde, inte det. Lite för mycket vardagsrealism för min smak tror jag, det här blir lika deprimerande som 70-talet. En stark 2a, men jag kan inte sträcka mig längre.
Deprimerande bra!
När man hamnar i en sådan här film som bara känns så realistisk så är det bara att följa med, fast den handlade om svåra saker så ville jag att den skulle fortsätta lite mer. Skådespelet är så okonstlat och dialogerna så naturliga med en precision som bara känns rätt, där bister humor blandas med sorg. Casey Affeck är bara så passande i sin roll, visar med små tecken, det behövs inga stora choser här och hans samspel med Lucas Hedges är bara helt rätt. Miljöerna hjälper till och att det byggs upp bit för bit utan brådska, vad ska jag säga mer, bara att det var det bästa jag sett på länge.
Det är bra härligt när sådana här filmer verkligen fungerar. Med tanke på upplägget så hade det varit så lätt för den att falla in i diverse klyschor och manusfällor, men den undviker de gamla vanliga hjulspåren och vägrar knyta ihop allting på ett typiskt filmvis. Ganska tidigt kände jag att det här är en film som man nödvändigtvis inte vet vart den ska ta vägen, och det höll intresset på topp. Men det är förstås karaktärerna som är det centrala här, och de är trovärdiga ut i fingerspetsarna. Framför allt är de trovärdiga tillsammans, man känner verkligen att det här är människor som har levt ett liv tillsammans under lång tid. Dialogen är utmärkt, och de har utvecklat en jargong och en sorts galghumor som både känns autentisk och faktiskt är rolig. Både Casey Affleck och Lucas Hedges är också väldigt bra i ganska nertonade roller, och det är alltid imponerande när skådespelarna på det viset kan förmedla mycket genom lite. Spelplatsen har man dessutom utnyttjat väl, och de vintriga miljöerna bidrar till att sätta helt rätt ton. När man kan få tragik behandlat på ett så här givande sätt, samtidigt som det också är en trivsam filmupplevelse, då är det bara att lyfta på hatten
Bara seg och deprimerandd....
Mkt bra och lågmäld. Såg den på bio i USA 170210 men glömt betygsätta.
Trodde den utspelades i Manchester i England... Så fel. Så bra. Så klokt om sorgearbete och livet. Humor också.